Gå direkt till innehållet
Translate
Kundservice

Egen hantering av dagvatten

Du är här:

Att ta hand om regnvattnet på den egna fastigheten är smart, både för att ta vara på det vatten vi har och för att förebygga översvämning när det regnar riktigt mycket. Ju fler som tar hand om sitt regnvatten från stuprören på fastigheten desto bättre. Som villa- eller radhusägare har du stor möjlighet att ta hand om regnvattnet i trädgården så att det inte rinner ner i ledningsnätet. Tänk på att du inte får leda vattnet till en granntomt eller ut på gatan.

Dagvattentaxa

Alla inom verksamhetsområdet för dagvatten betalar dagvattentaxa. Taxan är uppdelad i två delar, en för avledande av vatten från den egna fastigheten (Dagvatten fastighet ”Df”) och en för avledande av vatten från gatorna i ditt närområde (Dagvatten gata ”Dg”). Om du kopplar bort alla dina stuprör, ditt dräneringsvatten och inte leder vatten från hårdgjorda ytor till det allmänna ledningsnätet kan du ansöka om att slippa betala den del av taxan som gäller avledning av vatten från din fastighet (Df). Avgiftsbefrielsen gäller från det datumet underlag och VA-anmälan inkommit till Mittskåne Vatten. Underlaget ska visa hur hanteringen av dag- och dräneringsvatten sker på den egna fastigheten. Detta visar du enklast genom att bifoga foto och en enkel skiss.

Vill du återansluta din fastighet till det kommunala dagvattenledningsnätet är du skyldig att kontakta Mittskåne Vatten som då kan ändra taxan till att åter omfatta Dagvatten fastighet (Df).

Koppla bort stuprör

Att koppla bort stuprören från ledningsnätet är en effektiv och förhållandevis enkel åtgärd för att avlasta ledningsnätet och därigenom hjälpa till att motverka översvämning när det regnar riktigt mycket. Oftast kan du kapa stupröret med en tigersåg eller bågfil. På vilken höjd du kapar stupröret beror på hur du vill leda bort vattnet. Du behöver kapa stupröret på två ställen. Första stället är nere vid marken där du ska proppa röret. Det andra är den höjd du vill leda vattnet från.  Proppa rörstumpen som sticker upp från marken, det är viktigt att välja rätt propp så att det kapade stupröret blir helt tätt. Du vill varken att något ska kunna komma upp ur eller ner i röret. Använd en propp i rätt dimension från byggvaruhus. Mät med ett måttband och fotografera hur det ser ut innan du handlar proppen, då blir det lättare att hitta rätt.

Du kan ta hand om vattnet på olika sätt, några exempel ser du nedan.
Om du leder bort vattnet via till exempel ränndalsplattor behöver du en utkastare. Det är en böj som ska sitta på mynningen till stupröret du har kapat. Flera varianter finns, fråga i byggvaruhandeln.

Hur mycket vatten ska du göra plats för?

En millimeter med regn på en kvadratmeter ger en liter vatten. Om du vill kunna hantera ett kraftigt regn bör du räkna med ett regn på cirka 20 millimeter.

Om din hårdgjorda yta eller takyta är 50 kvadratmeter ger detta en vattenvolym på en kubikmeter, det vill säga tusen liter.

Vilken yta du behöver för att hantera vattenvolymen bestäms av vilken metod du väljer att använda samt hur  infiltrerbar marken är där du bor. Om det underliggande markmaterialet är genomsläppligt, till exempel sand eller grus, behövs det en mindre yta eftersom vattnet infiltrerar snabbare där. Hur marken är där du bor kan du se på Sveriges geologiska undersökningar – SGU

I gräsyta eller rabatt måste man förhålla sig till matjordens tjocklek. Om man antar en matjordstjocklek på 40 cm med en porositet (hålrum)på 25% behövs ca 10 m2 för att omhänderta 1 m3 vatten i gräsyta eller rabatt. (1/ (0,40*0,25)=10 m2)

Väljer man stenkista kan man själv välja djupet, bara man tänker på att hålla sig över grundvattennivån, annars fylls stenkistan av grundvatten och den volym man räknat med är inte tillgänglig. Generellt kan man räkna med följande porositet, sand:25%, Sprängsten och grus:30% och makadam 40%. Sen delar du din volym med porositeten för materialet för att få den volym du måste göra stenkistan i. Om du till exempel har 1 m3 vatten och vill göra en stenkista med makadam behöver du (1/0,40=2,5 m3) två och en halv kubikmeter. Detta kan man åstadkomma genom att gräva en 1,5 m djup stenkista som upptar 1,6 m2 eller genom att gräva 0,75 m djupt på en area av 3,3 m.

Regnvattentunna

Samla regnvattnet i en tunna och använd till bevattning. Då hjälper du till att minska risken för översvämning, samtidigt sparas vårt värdefulla dricksvatten. Tunnan kan fyllas relativt snabbt så det är viktigt att se till att vattnet kan rinna bort från husgrunden när tunnan har blivit full. Du kan montera en slang någon decimeter från toppen av tunnan så att vattnet rinner ut den vägen när tunnan är full. Lägg ut slangen så att vattnet hamnar på gräsmattan eller i en rabatt, långt från husgrunden. Tänk på att ha ett barnsäkert lock. Det är också bra att tömma och ta in tunnan eller ställa den upp och ner i trädgården under vintertid så att den inte fryser sönder. När du inte har tunnan på plats kan du fästa en slang på stupröret så att vattnet fortsatt kan rinna ut på gräsmattan. Har man en stor takyta kan man seriekoppla regnvattentunnor. Idag finns små pumpar man kan köpa, tänkta just till regnvattentunnor, om man inte vill använda vattenkanna. Tänk på att plugga stupröret i marken.

För att undvika myggor kan en droppe miljövänligt diskmedel tillsättas till tunnan, det gör att mygglarverna inte överlever. 

Leda ut ovan mark via ränndal

En ränndal är en ränna av något slag som sluttar från huset och leder bort vattnet från stuprörets utkastare. En ränndal kan se ut på många olika sätt, det viktigaste är att vattnet inte stannar vid huset, utan kan rinna bort fritt. Skålade plattor, så kallade ränndalsplattor, finns i olika utföranden hos de flesta byggvaruhus. Du behöver inte använda just ränndalsplattor utan kan till exempel använda en bit hängränna eller gjuta en egen ränna av betong. Se till att avståndet mellan utkastaren från stupröret och ränndalen inte är mer än fem centimeter. Då minskar du risken för att vattnet stänker upp på husväggen. För att minimera risken att få in fukt i hus och husgrund bör marken luta 5 cm per meter de första meterna från huset. Därefter kan 1–2 cm per meter räcka. Lutning kan du ordna genom att sänka marken, men även genom att höja var ränndalen börjar inne vid stupröret. Tänk på att plugga stupröret i marken.

Stenkista

En stenkista är egentligen inte någon kista, utan en grop fylld med makadam eller sten. Du kan leda vattnet till stenkistan ovan eller under mark. Om du leder vattnet via en ledning är det bra om den passerar en brunn med löv- och sandfång för att förhindra att löv och skräp kommer in i stenkistan, på detta vis ökar du dess livslängd. Enklaste sorten av stenkista gör du genom att gräva en grop i marken och fylla den med makadam eller sten. Lägg en fiberduk över stenen innan du fyller igen med matjord för att förhindra att jorden sjunker ner mellan stenarna. En stenkista har en begränsad volym och kan bli full vid kraftiga regn, leder du vattnet till stenkistan under mark kan det vara en bra idé att byta locket till sand- och stenfånget till en kupolsil. Då kan det överflödiga vattnet rinna ut ur brunnen och ut på marken, istället för att till exempel rinna över vid stuprörets lövrens.