Vad är tillskottsvatten?
Tillskottsvatten är vatten som inte är spillvatten men som ändå förekommer i spillvattennätet. Det handlar alltså om vatten som egentligen inte hör hemma i spillvattenledningssystemet, men som på olika sätt ändå hamnat där.
Tillskottsvatten består i huvudsak av:
- Dagvatten: Regn- och smältvatten från tak, gator och andra hårda ytor som felaktigt anslutits till spillvattennätet.
- Dräneringsvatten: Mark- och ytvatten från dräneringssystem runt byggnader och markområden som felaktigt anslutits till spillvattenätet.
- Grundvatten: Vatten som tränger in via otäta skarvar i rör, trasiga brunnar eller trasiga rörledningar.
- Läckande vattenledningar: Vatten från brustna färskvattenledningar som rinner in i närliggande avloppsrör.
Bild 1. Illustration av olika källor till tillskottsvatten i spillvattensystemet. Dagvatten, dränvatten, grundvatteninträngning och läckage från dricksvattennätet kan tillföras ledningen och öka den totala volymen spillvatten som transporteras till reningsverket.
Hur illa är det?
I Sverige ligger genomsnittet för andelen tillskottsvatten i vattnet som leds till reningsverken på cirka 50 %. Det innebär att reningsverken tar emot ungefär lika stora mängder tillskottsvatten som spillvatten.
Ormanäs avloppsreningsverk i Höörs kommun och Lyby avloppsreningsverk i Hörby kommun, är våra största reningsverk och hanterar merparten av kommunernas spillvatten. Mängden tillskottsvatten för dessa reningsverk ligger på eller strax under genomsnittet.
Varför vill vi minska mängden tillskottsvatten?
Tillskottsvatten medför en del negativa konsekvenser såsom:
- Ökad belastning på pumpstationer och reningsverk
- Risk för bräddning (utsläpp av orenat spillvatten)
- Onödigt hög energiförbrukning och kemikalieanvändning
- Försämrad reningsprocess på grund av utspädning
- Ökade kostnader
Genom att arbeta för att minska tillskottsvattnet kan vi minska belastningen på våra anläggningar, minska kemikalie- och energianvändning, förbättra reningsprocessen samt minska våra kostnader.
Hur arbetar vi med att minska tillskottsvatten?
Läck- och dräneringsvatten står för den största volymen tillskottsvatten men är också det svåraste vattnet att åtgärda eftersom inläckaget är utspritt över flera mil långa spillvattenledningar.
Av denna anledning har vi på Mittskåne Vatten i stället valt att arbeta med tillskottsvatten effektbaserat. Detta innebär att fokus läggs på de orter och områden där tillskottsvatten ger upphov till en oönskad effekt eller konsekvens.
Exempel på oönskade konsekvenser är:
- Driftproblem vid reningsverk
- Problem att klara utsläppskrav vid reningsverk
- Pumpstationer med hög driftbelastning
- Bräddning från ledningsnät, pumpstationer eller reningsverk
- Källaröversvämningar
Lokalisering av orter och områden
För att lokalisera tillskottsvatten används ett antal olika metoder. Dels används befintlig information, såsom bräddmätningar och pumpdata från pumpstationer, dels samlas ny information och data in. Nedan listas vilka metoder och vilken information som används för att identifiera områden där åtgärder behöver genomföras.
- Förnyelseplan
- Bräddmätning
- Samla in pumpdata
- Intervjuer med personal
- Sökning i rapporter
- Nivåmätning med radar
- Rökning och färgning
Lokaliseringsprojekt
Under 2024 påbörjades ett arbete med att dela in områden påverkade av tillskottsvatten i mindre avgränsade delar. I detta arbete används nivåmätning med radar. Radarn är lätt att placera i brunnar och kan oftast installeras från marken. Detta medför både bättre arbetsmiljö för Mittskåne Vattens medarbetare och snabbare installation. Mätarna får sitta ute under lång tid, gärna upp till ett år. Mätarna kan då fånga upp förändringar i grundvattennivåer och nederbörd under olika årstider. Förutom att hitta och hjälpa till med att prioritera områden för vidare utredning och åtgärder, kan nivåmätning friskförklara områden. Om flödena i ledningen inte förändras vid nederbörd kan ledningen friskförklaras och vi kan gå vidare till andra områden.
Vidare utredning
När områden med tillskottsvatten lokaliserats och prioriterats behöv ytterligare undersökningar genomföras innan rätt åtgärd kan vidtas. Exempel på vidare undersökningar är:
- Tillföra/hälla färgat vatten i stuprör
- Rökning av ledningar
- Filmning av ledningar
Vi gör detta för att lokalisera inläckage och felkopplingar.
Bild 2. Rökning av spillvattenledning på en fastighet för att identifiera felkopplingar. Röken avslöjar om takvatten, dränering eller brunnar på tomten är kopplade till spillvattennätet istället för dagvattennätet.
Åtgärder
När vi identifierat ledningssträckor eller områden med inläckage eller felkopplingar vidtas åtgärder. Vilka åtgärder som vidtas beror på orsak till tillskottsvattnet. Nedan beskriver vi några av dessa.
Åtgärder på det allmänna ledningsnätet
- Är ledningen hel och utan svackor infodras ledningen, så kallad relining. Relining innebär att ledningen rensas och får en ny insida av glasfiberarmerad plast. Infodringen är självbärande och beräknas hålla minst lika länge som en nylagd plastledning.
- Är ledningen för trasig eller om det finns för stora svackor på den, kan ledningssträckan behöva förnyas via nyläggning. Nyläggning sker även när en större dimension på ledningen behövs.
- Vid inläckage av vatten vid brunnar lagas/tätas brunnarna längs med den berörda ledningssträckan.
Felaktigheter inom fastighet
Ligger problemet innanför förbindelsepunkten är det fastighetsägarens ansvar att utföra och bekosta åtgärderna. Det kan bland annat röra sig om att felkopplade stuprör och dräneringar kopplas bort från spillvattennätet.